SP & EC S*Singkaling’s Café au Lait, SBI n, kallades Våfflan. Far: IC Cheapthrills Brown Solomon, SBI n. Mor: S*Linblomman’s Henrietta, SBI n. 1997-2013, hon blev 16 ½ år. Hon blev mamma till 5 kullar. Hon var otroligt kräsen på mat, älskade kokt skinka och på slutet av sitt liv godispinnarna man köper på Lidl. Hon var alltid envis med en svans som hade ett eget liv. Ju äldre en katt blir ju mer speciell blir de och det var Våfflan ett bevis på. Efter så många år tillsammans är saknaden stor

vafflan
linblomma
Fia och nicke

 CH S*Linblomman’s Ylva. SBI n. Kallades Fia, 2007-2011. Fia fick en kull på tre ungar som alla gick bort med infektionssjukdomar. Vi kontrollerade henne för fortsatt avel men eftersom det inte hittades något utan veterinärerna trodde att hon gav ett dåligt immunförsvar så kastrerade vi henne. När vi sedan köpte in en ny avelshona så accepterade hon inte det och vi placerade om henne men som vanligt så de ungar som aldrig flyttar hemifrån vill inte flytta när de blir vuxna heller så hon fick somna in i lugn och ro.

  GIP S*Linblomman’s Xerces, SBI c. Kallades Nicke, 2006-2012 Nicke blev en herre som fick ”en” kula. Typiskt när man sparar en hane för avel. En hane som är vacker och med ett supertemperament. Men sådant är livet, det blir inte som man tänkt sig. Vi hade hoppats på att få behålla Nicke länge men så ville inte livet. På sommaren 2012 blev Nicke helt plötsligt dålig, en rejäl hårkorv hade fastnat i tarmen, operation med goda förutsättningar tyckte veterinären. Men, men efter att vi tagit stygnen efter operationen började det krångla igen och Nicke mådde jättedåligt. Vi tog beslutet att ta bort honom för det visade sig att han hade fått chrons sjukdom

Oskar
Majsan

 GIP & GIC S*Washi-Kation’s Sweetie Oscar, SBI n. Kallades Oscar, 2000-2011. Oscar var en tung och massiv hane men hade till sin nackdel låga kilar bak. Han hade ett otroligt temperament, ”han är snäll så han är dum” brukade vi säga här hemma. Efter kastreringen kunde han lata sig och gosa, äta mat och leka. I november 2007 blev Oscar dålig, när han kräktes luktade det avföring. Det visade sig att han hade ett bakteriellt stopp i tarmen och de opererade bort 15 cm av tunntarmen, det var jobbigt att få honom att komma tillbaka men efter ca tre veckor var han sitt rätta jag igen fast väldigt medtagen. Livet gick vidare och han hade det bra men i november 2011 slog det till igen och nu gick det inte att rädda honom. Obduktionen visade att han hade bukspottskörtelinflammation

 S*Fjällvinden´s Majsan, SBIn kallad Maja 2005-2008 har S*Linblomman’s P2 till mor och IC Desiréblue som mormor. Eftersom vi inte hade något kvar här hemma efter Desse så kunde vi inte låta bli att köpa Maja när nu P2 fick en kull med en fin brunmaskad hona. Vi hade ju enbart bruna kastrater innan hon kom till oss. Tyvärr så trivdes inte Maja hos oss när hon blev könsmogen. Fanni och hon började med revirslagsmål och vi placerade om Maja. Till att börja med så trivdes hon jättebra i sitt nya hem men efter 3 månader började hon kissa i säng och på klädtvätt och vi lät henne somna in i stället.

Viktor

 CH S*Linblomman’s Viktor, SBI n Kallas Viktor, född 2005-2007 Från början skulle Viktor inte stanna här hemma hos oss men när den tilltänkte köparen drog sig ur så kunde vi inte låta bli att behålla honom. Viktor älskar att busa med Maja, är en mysig kille som ärvt Oscars temperament. Vårt problem framöver är att hålla koll så att inte mor och son parar sig. Vi hoppas att han går i avel framöver eftersom han utvecklas till en fin hane. Den fina hanen började att markera och vi kastrerade fort men det hjälpte inte. Vi placerade om men han höll inte tätt där heller så tyvärr så har han fått somna in.

Sabina

 S*Linblomman’s Sabina, SBI a Kallas Sabina, 2004-2006. Sabina var efter Oscar och Flisen. Sabina ville vara en ensamkatt visade det sig så hon bodde med Linus i Ljusdal på veckorna och så kom hon hem hit och hälsade på med jämna mellanrum. Under sommarlovet skulle de bo här hemma med de andra katterna och när Hampus gick och kissade överallt så följde hon på. Hon accepterade inte Maja heller och med dubbla problem tog vi det hemska och jobbiga beslutet att hon fick somna in.

Bombibitt

  IP & IC S*Commanchero’s Bombi Bitt, SBI n Kallas Hampus, 2004-2006 Hampus fattade inte att han var kastrat när våren kom! Han jagade våra honor fertila som kastrater och började gå och skrika som en fertil hane och det värsta av allt, han började markera igen. Vi har väl fattat efteråt att han inte har varit helt fri från att markera men nu tilltog det så det gick inte att missa. En kastrathane som uppför sig som en fertil hane, vad gör man då? Vi tog det hemska och svåra beslutet att han fick gå till de sälla jaktmarkerna. Jag hoppas att han har det skönt där.

Easy to Love

 S*Stoneridge Easy to Love, SBI n kallad Flisen, född 2001-2005. Henne köpte vi som chokladmaskad men hon blev omreg till brunmaskad 2002-08-28. Blev mamma till 2 kullar. Flisen var lite skygg när det hände saker men var för övrigt en gosig och snäll katt. När hon var på utställningar blev hon extra pratig och gosig, det såg ut som om hon gillade det. Flisen fick akut njursvikt och avlivades 25/1 2005.

Putte

  GIP & IC S*Linblomman?s Isidor, SBI a kallad Putte, 1998-2002. Det var mattes katt, han älskade att köra in huvudet mellan mina bröst! Han var jättemysig ända tills han inte kunde acceptera att det kom in en könsmogen hanne i hans hem och skulle para honorna istället för honom. Så länge Oscar var liten var han jättegullig med honom men så fort han blev könsmogen så var slagsmålen igång och det var inga små slagsmål heller utan på liv och död. Vi försökte placera om Putte men han skrek hela tiden när han inte var med matte så det var kört, när han kom hem var han jättesnäll men det höll i sig i fjorton dagar och sedan var han ännu värre. Han sökte upp Oscar så fort han var vaken och skulle ge honom stryk så han visste vem som bestämde. Vi diskuterade mycket den här tiden BengtOlof och jag, om hur vi skulle lösa situationen. Tyvärr så blev lösningen att Putte fick sluta sina dagar men ibland måste man ta obehagliga beslut fast man inte vill. Ville vi ha en egen avelshane så kunde vi inte ha Putte kvar för han skulle inte acceptera om vi hade kastrerat Oscar och köpt ännu en ny hane, det kunde vi konstatera.

Anja

  GIP Anja, SBI n, 1991-2002. Hon var en bestämd dam som älskade räkor och att åka bil. Hon pratade med husse, kom varje morgon och sa ?God morgon?. När han sa det så sa jag att han var knäpp! Det var bara det att Anja fick lite problem med njurarna vid tio-års åldern och fick dietmat, all annan mat kräktes hon av, helt osmät var den när den kom upp. Hon upptäckte själv att hon mådde bättre av dietmaten och den fick hon på en stol eftersom inte de andra skulle äta den. När hon var hungrig kom hon och ställde sig på stolen eller kom efter mig i huset och sa ?mat?. Just det, hon pratade, hon sa mat! Sedan kunde jag ju inte säga att husse var knäpp! Anja började protestkissa, så fort vi var borta en natt eller åkte bort på dagarna flera dagar i följd så protestkissade hon och vis av erfarenheten så fick hon då somna in

Fully Chatter Oskar

 DP*Älvens Fully Chatter, SBI n, 1999-2000, kallades Oscar. Är min största sorg. Jag har fortfarande svårt att skriva om honom. Troligtvis hör det ihop med att det var den snyggaste birma jag någonsin sett och att jag hade så stora förväntningar på honom, både som utställningskatt och inom aveln. Han hade allt man kan önska sig, utseende och ett härligt temperament.  Han fick FIP och blev 11 månader. Han hade den torra varianten och man såg inte att det var FIP förrän vid obduktionen. Hans sjukdomstillstånd började med att han slutade äta, blev mager och hängig, hade även lunginflammation, återhämtade sig i ett par månader och sedan gick det på centrala nervsystemet. Usch, jag sörjer lång tid framöver

Fiesta Sabina

  Fiesta, SBI a kallad Sabina var vår andra birma vi köpte. 1981-1999 hon blev 18 år!!!!! Den mest skelögda katt man kunde hitta men den mest goaste också. Det var husses katt. Hon tittade på husse som en tonårstjej tittar på sin idol, man kunde inte låta bli att skratta när man såg det. Sabina höll sig frisk och på det viset blev hon gammal. De sista åren hade hon lite njurproblem och det märktes på pälsen och så var hon gammal!! När hon var ung kunde hon hoppa 180 cm stillastående (staket) men när hon var gammal så måsta hon hoppa upp på stolen innan hon kom upp på bordet. Hon blev även döv, det märktes när man dammsög och så sov hon mycket. När hennes kropp inte orkade längre så gick det på tre dagar, hon började må illa och hennes ögon tårades, hon helt enkelt orkade inte längre. Att mista en livskamrat som man har haft i 18 år är svårt, väldigt svårt.

Ceacar

  EP S*Linblomman?s Ceacar, SBI n, 1992-1997. Ceacar såldes till en man i Sundsvall när han var liten. Vi köpte tillbaks honom när vi fick ett telsamtal om att mannen satt inne för hembränning. Den katt vi köpte tillbaks var inte skön att skåda. 1½ år, mager och lortig, en fet hinna över hela pälsen hade han och han gillade inte alls att bada. En sådan gång ångrar man att man är uppfödare och säljer de små liven till ett liv som ingen skulle behöva få uppleva. Han hämtade sig bra och var världens underbaraste, han förblev liten men visste hur han skulle charma domarna genom att ge dem en slick på näsan. Ceacar kunde inte gå en morgon, han var lam i bakbenen och jag visste att det var hjärtat, det hade jag hört andra katter som fått samma sak men Ceacar hade ett ovanligt hjärtfel så medicinering var ingen idé.

Millan

 PR S*Linblomman?s Esmeralda, SBI b, 1993-1996, kallades Millan. Linus första katt även om hon stod på oss i papperen. Hon var alltid med Linus och hans kompisar, stod vid dörren och skrek när han gick ut. Jag glömmer aldrig den dagen jag måsta tala om för Linus att hon inte fanns mer, det var hans första möte med döden. Hon fick en njurskada, när, var, hur, vet vi inte men hon slutade att äta och bara låg helt stilla. När det hade upprepats ett par gånger så visste vi att inget fanns att göra för henne.

Diana

 Fairy Queen?s Diana, SBI n var vår allra första birma, 1981-1991. Hon var en egen katt på ett älskvärt sätt, det var hon som gjorde att vi alltid kommer att älska birman som kattras. Diana fick matallergi när hon var ca sju år. Vi prövade med olika dieter, mediciner, ja allt som tänkas kan men när hon var tio år gick det inte längre, Den sista sommaren hade hon tröjärmar på sig för att inte komma åt att slicka såren av allergin. Där lärde vi oss att inte låta djuret plågas för länge för vår skull, hon hade behövt få somna in tidigare men det ville inte vi, vi ville ha vår älskling kvar.

Angelique

 S*Linblomman?s Angelique, SBI a, 1983-1988. Mysig och snäll men hon blev så svartsjuk på Linus när han kom och tog mattes uppmärksamhet så hon kissade ner hela huset för oss. Kissar jag så får jag uppmärksamhet, även om det inte var så angenämt att få skäll kan man tycka men så gick hennes tankesätt. Man försöker i